Öppen innovation för 3 miljoner kronor – Del 1/2

Öppen innovation innebär, kort sagt, att sparka ner väggarna kring företagets affärsutvecklingsavdelning och låta kunderna vara en del av affärsutvecklingen. Grundtanken är att det ofta finns fler och bättre idéer utanför de väggarna, idéer som företaget behöver ta vara på för att fortsätta vara framgångsrikt.

Jobbar du på ett litet, smidigt företag låter det här helt självklart. Jobbar du på en konglomeratkoloss låter det förmodligen istället helt omöjligt. Men tro mig, det är inte omöjligt. Dock: öppen innovation är inte garanterat guld och gröna skogar, precis som med all annan öppen dialog med omvärlden finns det en hel rad risker för företaget.

Vad jag pratar om här är inte ”Starta en blogg och låt kunderna kommentera”, jag pratar inte heller om att ersätta marknadsundersökningarna med sociala medier – öppen innovation är någonting helt annat.

Öppen innovation och Airport Living Lab

År 2007 var jag med och startade ett forskningsprojekt kring öppen innovation. Forskningsprojektet, kallat Airport Living Lab, drevs tillsammans med Stockholm-Arlanda Airport, Handelshögskolan i Stockholm, Uppsala Universitet, CSC (Computer Science Corporation) och SGS (en del av SAS).

Vad jag presenterar här nedanför är inget mindre än rent guld. Nedkokat och destillerat, om det nu skulle gå att göra med guld. Jag ger dig några av de viktigaste slutsatserna från tre miljoner kronor forskning och över två års arbete från de ovan nämnda företagen och universiteten.

Öppen innovation: organisationen & idélämnarna

Att börja arbeta med öppen innovation är en chansning. Du kan inte på något sätt garantera att det genererar vinst. Däremot kan det mycket möjligt komma några guldkorn som tjänar in hela satsningen och mer därtill.

Slutsatser om organisationen för öppen innovation

• Innan en organisation börjar arbeta med öppen innovation bör den ställa sig frågan: vill vi ha den här öppna dialogen via Internet med kunderna? Sen bör organisationen fråga sig: är vi mogna för en öppen dialog med kunderna? Kommer vi att kunna lyssna och sen faktiskt agera efter kundernas idéer?
  • Det är oerhört viktigt att det finns stöd från företagsledningen så att hela företaget kan stå bakom satsningen.
• Den interna styrgruppen bör ha representanter från företagets samtliga verksamhetsdelar, inklusive kommunikationsavdelningen. Den interna styrgruppen bör träffas med återkommande kontinuitet, förslagsvis 1 gång/månad.
• Organisationen kan komma att behöva göra en förändring i företagskulturen till att tillåta och uppmuntra öppenheten som krävs för öppen innovation.
• Det är viktigt att syftet med satsningen kommuniceras tydligt internt i organisationen. Det här är en kontinuerlig process av informationsspridning eftersom ny personal kommer in och organisationer glömmer bort om de inte blir påminda.
• Det måste finnas tydliga roller med ansvar och det måste finnas personer som har avsatt tid för detta. Öppen innovation är inte en fritidssysselsättning för de inblandade.

Slutsatser om idélämnarna

• Idélämnarna måste motiveras att lämna idéer. Forskningsprojektet visar att den starkaste drivkraften att lämna idéer är, glädjande nog, att förbättra sin egen situation (personalen vill förbättra sin arbetssituation, resenärerna vill förbättra sin resesituation). Att vinna något eller att få betalt är inte alls lika starka incitament. Alltså, kommunicera ärligt: ”Du kan påverka!”.
• Det är kritiskt för hela satsningen att kunna skapa ett medvetande om tjänsten hos de potentiella idélämnarna. Därför måste det finnas resurser för marknadskommunikation.
• Idéerna som kommer in är i regel inkrementella (små steg i utveckling) och inte radikala (stora steg i utveckling). För att höja innovationsnivån behöver en problemanalys göras. Problemanalysen resulterar i problemdefinitioner till vilka idélämnare sedan kan komma med olika lösningsidéer.
• Det är troligt att många inlämnade idéer är sådana som driver good will och högre kundnöjdhet snarare än driver högre vinst. Detta är opraktiskt men fullt logiskt, eftersom idélämnare oftast ser utifrån vad de behöver och inte vad de är beredda att betala för.

Del 2 av 2

Jag vet att du inte orkar läsa mer nu. Därför kommer jag att sluta här när du smält detta kan du gå vidare och läsa den andra delen. Där jag presenterar slutsatserna från forskningsarbetet andra halva, det rörande IT-plattform och det operativa, dagliga arbetet med öppen innovation.

Foto: http://www.flickr.com/photos/muffmuff/3350493236

Liknande artiklar